Tunnbacken, banvaktstuga och lastplats i Hemåla, Knutby

            Klippt, klistrat och länkat från Internet  Kontakt  

Historia

Banvaktstugan med nummer 11 och lastplatsen, som båda först benämndes Skogshall, byggdes vid Länna – Norrtälje Järnväg (LNJ) mellan de dåvarande gårdarna Skogshall och Tunnbacken.

Banvakt var en järnvägarbetare vars uppgift var att bevaka, besiktiga och leda underhållet av en viss del av en järnvägslinje. Banvakter var utstationerade med några få kilometers avstånd längs många järnvägssträckningar och bodde med sina familjer i särskilda banvaktstugor som ägdes av järnvägsbolaget.
I banvaktstugan Skoghall/Tunnbacken bodde sannolikt i sekvens mellan 1884 och 1941 tre olika banvaktarfamiljer:
Jonas Johannesson Dahlin & Anna Lotta Jansdotter 1884 – 1915.
Gustaf Adolf Gustafsson & Josefina Wilhelmina Jansson 1916 – 1917.
Karl Johan Gustafsson & Ida Kristina Augusta Björklund 1917 – 1941.
Ida dog på Tunnbacken 1941.
Även mellan 1941 och 1965 var stugan sannolikt bebodd i en eller flera omgångar av personal vid SRJ/SJ och/eller privata hyresgäster.

Vid lastplatsen lastades bl.a. träkol. Den hade totalt tre växlar, ett 100m långt lastspår/rundgångsspår och ett ursprungligen 655m långt stickspår till Skogshalls grusgrop. Stickspåret förlängdes till nya grustag 1905 och 1918 och blev till slut ett par kilometer långt. Från stickspåret utgick även en 327m lång privat avgrening.

LNJ fick koncession 1882-02-17 och järnvägen öppnades för allmän trafik 1884-10-23, men LNJ gick i konkurs 1901-11-07.
LNJs järnväg arrenderades av Stockholm – Rimbo Järnväg (SRJ) fr.o.m. 1905-07-08.
SRJ köpte LNJs järnväg 1908 och bytte namn till Stockholm – Roslagens Järnvägar (SRJ) 1909.

Banvaktstugan och lastplatsen bytte namn till Tunnbacken 1937-09-01.

SRJ blev ett statligt företag 1951-07-01 och förstatligades och uppgick i SJ 1959-07-01.
Banvaktstugan hade under SJ-tiden nummer 114.

Banvaktstugan är sedan 1965 i privat ägo. Avstyckning från fastigheten Hemåla Järnvägsområde skedde 1968-11-07.

Persontrafiken på sträckan Uppsala-Rimbo lades ned 1967-01-01.
Godstrafiken Uppsala – Hallstavik fortsatte till 1977-04-19, varefter spåret revs upp.

Namnet Tunnbacken har på senare år förvanskats till Tunbacken.

Bilder

Saknas: Foto 1 taget från Tunnbacken norrut mot Knutby Station.

Foto 1 taget från Tunnbacken norrut mot Knutby Station. Klicka på bilden för bättre bild.

Saknas: Foto 2 taget norrut mot Tunnbacken.

Foto 2 taget norrut mot Tunnbacken. Klicka på bilden för bättre bild.

Saknas: Foto 3. Banvaktstuga 114 Tunnbacken.

Foto 3. Banvaktstuga 114 Tunnbacken. Klicka på bilden för bättre bild.

Saknas: Karta 1. Häradsekonomiska kartan 1901-1906.

Karta 1. Häradsekonomiska kartan 1901-1906. Klicka på bilden för bättre bild.

Saknas: Karta 2. Ekonomiska kartan 1952.

Karta 2. Ekonomiska kartan 1952. Klicka på bilden för bättre bild.

Saknas: Karta 3. Från https://www.hitta.se.

Karta 3. Från https://www.hitta.se. Klicka på bilden för bättre bild.

Saknas: Ritning 1. Spår till grusgrop vid Skogshall.

Ritning 1. Spår till grusgrop vid Skogshall. Klicka på bilden för bättre bild.

Saknas: Ritning 2. TUNNBACKEN. Ljud- och ljussignaler. Spår och kabelplan.

Ritning 2. TUNNBACKEN. Ljud- och ljussignaler. Spår och kabelplan. Klicka på bilden för bättre bild.

Referenser

Banvakt var i Sverige fram till ungefär 1960 den järnvägstjänsteman vars huvudsakliga uppgift var att hålla uppsikt över en viss sträcka av en järnvägslinje. Förutom att bevaka och besiktiga banvallen längs denna sträcka, ingick det även i yrkesrollen att leda underhållet både av spårområdet samt marken runtomkring.
Banvakter var utstationerade med bara några få kilometers avstånd längs alla större järnvägssträckningar i landet, och bodde i särskilda banvaktstugor med sina eventuella familjer. Dessa banvaktstugor byggdes och tillhandahölls av järnvägen.

Hette Skogshall från början fram till omkring 1950. Troligen den enda byggnad som funnits vid Skogshall, eftersom det var en lastplats där det bl. a. lastades träkol. Från Skogshall gick flera km långt spår till grusgrop (FGJ byggnad).

Tunnbacken lp. Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven (Länna)–Faringe–(Rimbo)–Norrtälje. Benämndes Skogshall till 1937. Sannolikt var likheten med Skoghall i Värmland för stor. Ca två km spår åt sydväst till grusgrop, använd vid byggandet av Faringe – Gimolinjen. Kvar avkortat till drygt 600 m enligt ekonomiska kartan 1952.

Kraftig stigning från Knutby station och söderut mot Tunbackens banvaktstuga. Vutarna mot Rimbo passerade nog Knutby med sth 30 km/h. Foto i Tunbacken (Faringe-Rimbo) 1975 av JöL.
(Foto 1, Foto 2)

Länna-Norrtälje Järnväg, del av Stockholm-Roslagens Järnvägar. Där banvallen kommer ut på vägen igen ligger Tunnbackens banvaktstuga. 1,5 km norrut ligger Knutby station i byn Hemåla. (Foto 3)

Bv 11 – 60 – 38 – 114 Skogshall – Tunnbacken (Karta 1, Karta 2, Karta 3, Tabell 1, Tabell 2, Tabell 3)

Linjen Rimbo – Uppsala Ö

Skogshall lp (Karta 4)

Länna–Faringe–Rimbo–Norrtälje Bandel 316

Linjekarta Länna-Faringe-Rimbo-Norrtälje

Bandel: Länna – Faringe – Rimbo – Norrtälje (Ritning 1)

Driftplatser vid bandel 316 (centr@len). Ebrsi_1457-003. Tunnbacken vägskyddsanläggning (ljud- och ljussignaler). Spår och kablar 1956 – 1964. [Järnvägsmuseet] (Ritning 2)

316 Länna – Norrtälje

Svenska järnvägars stationer, håll- och lastplatser som börjar med bokstaven T: Tunnbacken, lp SRJ LNJ SRJ Bd. Uppsala Östra-Norrtälje B

Svenska Järnvägsklubben: Järnvägsdata med trafikplatser, ISBN 91-85195-05-7, sidan 251.

Stig Svallhammar: Skendöd Roslagen, ISBN 91-7266-154-2.

 

Till början av denna webbsida


.
.
.
.
.
.

2020-12-09 V43